Över 500 miljoner diabetiker i världen
Diabetes är en sjukdom som utvecklas när bukspottkörteln förlorar sin kapacitet att producera insulin och bibehålla blodsockernivåerna. Det är totalt över 500 miljoner diabetiker i världen, där antal insjuknande i diabetes har ökat från 108 miljoner från 1980. Att inte behandla diabetes leder nästan till 5 miljoner dödsfall årligen. Över 500,000 människor i Sverige har diabetes, utifrån det Nationella Diabetesregistret.
Viktigt med snabb och kvalitativ diagnos
Att tidigt kunna detektera symptom på diabetes gör att man kan implementera livsstilsförändringar som gör det möjligt att förbättra, och inte förvärra att symptomen intensifieras och utvecklas till diabetes. Att tidigt detektera symptom på diabetes är avgörande för att kunna reducera riskerna för de långtgående effekterna och medicineringen av sjukdomen. Typ 2-diabetes är vanligast, typ 1 är mindre vanligt. Enbart i Sverige har 85–90% av de insjuknande i diabetes typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes ökar med stigande ålder där de över 65 år har störst risk att drabbas av diabetes. Ungefär 10–20% av alla över 65 år insjuknar i diabetes. Ca. 50,000 människor i Sverige har typ 1-diabetes varvid runt 8000 av dessa är barn. Antalet barn som har insjuknat i typ 1-diabetes har fördubblats sedan 1980-talet. Redan 2011 insjuknanden 801 barn upp till 18 år, motsvarande siffra på 1980-talet var enbart ca. 400 barn.
Ökade mängder av ketoacidos
De metaboliska förändringarna kan öka mängden av ketoacidos som påverkar lukten i utandningsluften. Ketoacidos är ett livshotande tillstånd som beror på att ketonkroppar frisätts och gör blodet surt. Detta händer pga. bristen av insulin hos personer med typ 1-diabetes. Dessa ketoner frisätts i blodet när kroppen övergår till att använda fett som bränsle i stället för kolhydrater. Tecken på akut brist på insulin är när blodsocker är högre än 15 mmol/L och då utvecklar man ketoacidos med risk för att hamna i diabetskoma. Vår GC-UV teknologi har använts i en klinisk studie för att mäta isopren (isoprene) och aceton (acetone) i utandningsluften från fyra olika grupper av barn. Dessa var 1) nyfödda barn, 2) friska förskolebarn, 3) friska skolbarn och 4) barn med diabetes i olika metaboliska stadier. Både isopren och aceton kunde detekteras i en enda analys av 250-mL prov av luften.
Nyfödda barn under den första postnatala veckan hade väldigt låga koncentrationer, till nästan inga
koncentrationer alls av isopren i utandningsluften, oavsett kataboliskt eller anabolt tillstånd. Koncentrationerna av isopren ökade med åldern och friska skolbarn hade högre koncentrationer än de yngre friska förskolebarnen. Aceton i utandningsluften var i korrelation med de metaboliska förändringarna i nyfödda barn och barn med diabetes. Detta illustrerar användandet av att kunna analysera utandningsluften för att se skillnader på friska barn och barn med diabetes. Att kunna
detektera aceton i utandningsluften kan också vara en indikator för andra katabola situationer som under intensivvård, efter operation eller efter cancerbehandling. Hela publikationen går att läsa här.
