Diagnostik av utandningsluften har flera fördelar än genomik
Gener ger ett avtryck på biologiska funktioner i kroppen. Forskning har än inte kunnat påvisa hur genetiken påverkar sjukdomar och dessutom inte heller hur man ska kunna behandla sjukdomar. Det har sedan en lång tid tillbaka bedrivits forskning världen över (GWAS) för att kunna identifiera genuppsättningen och sambandet till flertalet olika sjukdomar. GWAS (9) har misslyckats med att hitta bra evidens mellan sambanden med gener och sjukdomar. Det är bara 10% av varianterna som har en direkt koppling till sjukdomar och detta grundar sig i olika uppsättningar av DNA. Det har påvisats att enbart 5% av mutationer leder till cancer och detta beror till högsta grad av problem vid DNA replikering. Det finns alltså för mycket felmarginaler för att kunna förlita sig på genomik. Det har dock konstaterats att enbart en mutation sällan leder till mer utvecklade sjukdomsfall, utan mutationer behöver ske i större utsträckning för att påverka och intensifiera sjukdomar. Genomiken kan ge adekvat information men inte i den utsträckning att den ger information om sjukdomsaktiviteten i realtid. Att enbart dra kopplingen mellan genomik och insjuknande kan inte göras eftersom sjukdomsfallen beror på flera omständigheter där flera epigenetiska och genetiska attribut interagerar med faktorer som val av kost och diet, livsstil, miljö och en mikriobiom där alla dessa faktorer kombineras och producerar olika mängd fenotyper som reflekteras av metabolomen. Att analysera utandningsluften ger ett fingeravtryck i stället för ett avtryck, dvs. analys med högre känslighet. Utandningsluften ger bättre förutsättningar än blodprov eftersom biomarkörer identifieras från hela blodsystemet.
